rebeqap

Jag älskar mat, jag älskar mat mer än känslan att få vara smal. Tro't eller ej!

Jag skulle älska att fläka ut mig på stranden, trots att jag inte är smal. 

Jag skulle älska att gå klädd i supertighta kläder, som inte alls passar min kroppsform, bara för att jag kan. 

Men vi är ju inte riktigt där än? Nästan kanske, jag är ju trots allt inte ensam om att ha bukfett när jag är på stranden. Men jag tror få känner sig bekväma med det, i alla fall kvinnor. 

Men jag älskar mat, jag älskar mat så himla mycket, och jag älskar min soffa. 

Och vet ni vad? Jag tycker min kropp ser helt normal ut. För det är min kropp, jag har själv skapat den tillsammans med några nävar chips och en kanelbulle eller två. Min kropp är en dröm, jag hatar den inte, den är fin för att vara en kropp. Däremot är jag rädd för vad andra ska tycka om den, vilket egentligen är helt irrelevant??? Jag är ju helt sjuk i huvudet, antaligen du också. Vi är alla sjuka i huvudet. Är glad att jorden snart går under, så jag och min kropp kan njuta i fred. 

 

Peace out, idioter.