rebeqap

Jag tog "ledigt" från skolan i fredags, vaknade upp runt klockan 10 åt frulle och sedan så SPRANG jag i skogen.
Tro det eller ej, men kvinnan som skriver detta just nu aktiverar sig då och då.

I alla fall, 12.30 ungefär satt jag i min vän Alice bil med två andra kamrater och med Alice mamma bakom ratten. Vi hade bestämt oss för att se Håkan Hellström live i Göteborg.
Vi väntade, han kom in, han sjöng, han gick ut, han kom in, han sjöng, han bugade, han gick ut och det gjorde även vi. Sedan blev det 1 och en halv timmes väntan vid scenens utgång, 1 och en halv timme senare som kom han, Håkan med stort H. Han stod mitt framför våra ögon och såg sådär söt ut. Vi tog en fanbild, Alice fick en kram, så lång väntan för fem minuter med Håkan. Men det var nog värt det.



Efter detta mötet funderar jag på hur jag skulle reagera om jag någon gång får stå bredvid Markus Krunegård.
Funderingarna slutar oftast med att jag blir helt starstruck och gråter.




För han är så himla fin, min Markus.