rebeqap

i alla fall ibland,

typ nu, när jag saknar min kanin.

Jobbit är det att drömma, för han återuppstår alltid.

Och det gör mig så glad och lyfter den tunga jobbiga stenen från mina axlar.

Det gjorde inget att jag inte tog mitt ansvar och tog hand om honom när något inte stod rätt till.

Agerade i tid och gjorde så det inte hände. och så.

"Åhh, men det är bara en kanin!"
Är det ingen som säger, men jag tror.

Jag tyckte faktiskt väldigt mycket om honom, även fast han bara var en kanin.

VÄLDIGT mycket.

Och jag saknar honom,

min lillla köttfärslimpa.

-